Tankar
När vi satt på båten hit fick jag en sån märklig känsla. En bra märklig känsla. Det kändes nästan som en dröm. Livet går så bra just nu, är det verkligen möjligt att de kan gå så bra utan några problem? Det känns nästan lite som lugnet före stormen. Så många år som jag har drömt om den här resan, som jag gråtit av frustration av att livet där hemma var jobbigt. Och nu har jag spenderat dom senaste fem dagarna på en riktig paradis ö. En ö där alla chillar, där det bara finna häst och vagn, där vattnet är turkost och stränderna vita. Att jag faktiskt tog mig hit. Vissa dagar får jag nypa mig i armen för att veta att jag verkligen är här.
Jag blir nästan orolig hur det kommer gå när vi kommer till Sydney. Livet här är så väldigt bra, hur kan någonting toppa det här? För en gång skull kan jag bara njuta av livet och inte kämpa emot det för att komma någonstans.
Just nu är livet väldigt bra och jag mår bättre än jag någonsin gjort! Jag kommer nog alltid vara lite extra stolt över den här resan. Inte just för att jag här på andra sidan jorden utan för mig är den här resan ett bevis på att jag kan göra precis vad jag vill i livet. Att även om det känns jobbigt i stunden så kommer alltid solen efter regnet. Jag kommer alltid vara stolt över att jag klarade av skolan, jobbet och allt annat som har känts så fruktansvärt jobbigt dom senaste åren. Den här resan är så mycket mer än bara ett äventyr i en annan del av världen. Den här resan är ett bevis på att jag kan göra det jag vill. Ett bevis till alla som har tvivlat på mig att jag inte behövde deras stöd. Och framför allt ett bevis på att man inte måste gå samma väg som alla andra, att skapa egna vägar att gå funkar rätt bra det också.